20141128

I Sverige igen...
 
 
Gårdeagen 20141128
 
Det är inte lätt att ensam flyga, landa, förfylla sig, transportera sig. Hitta rätt, gå på toaletten och hinna äta något samt se till att liten får i sig något.
 
Gårdagen rullade på vid halv 9 begav vi oss från Montesanto mot Lamezia Terme. För att under 13 timmar transportera oss mot Sverige.
Den som har barn helst i den åldern där man skall släpa på dem, för att dom inte vill vara själva, sitta själva eller bara stå vid sidan om. Vet hur lätt det är..
Och jag imponeras fortfarande över dom som har mer än ett barn och reser, semestrar etc.
Men det gick.
Mot kvällen blev det gnälligare, både från dotterns sida, samt min, Var trött, sliten och efter att inte ätit på hela dagen så började all energi gå ur.
 
Lustigt, inget för barn att äta på flygplatsen i rom, . Eftersom vi fick vänta på väskorna onödigt länge så skulle vi ej hinna med att vänta på någon lagad mat. Och inget att äta på flygen *varför skall all mat kryddas? så förbenat mycket?
 
Sen i Danmark. suck, svårt att hitta rätt med en liten gnällig på armen.
 
Hinna få i sig någon mat, MAX hamburgare i farten.
*första vänliga människa jag stött på, gav oss en kupong med fri hamburgare.
 
gutt.
 
Hitta tåget, först fel.. fan..
 
upp igen ner på nästa perong, full fart.
 
Fullt på tåget sitta i barnvagnsgången på ett säte man fäller ner. Försöka äta maten, som nu blivit lagom tilltygat.
fick tillslut i oss hamburgaren. bara pommesen kvar.. härligt går säkert bra.
Mata liten med välling, *först göra den. liten i knät, öppna nappflaskan som redan har vatten i sig, öppna påsen med latte och försöka få ner det i nappflaskan. *testa. Inte förrän jag skulle knyta erbjöd sig en kvinna hjälpa till att knyta. WOW en svensk erbjuder sig hjälpa..
tackar tackar det förenklade.
 
 
äta pommes, och sen försöka öppna en läsk.. härligt. den va nu skakad.. nice..
cola över massor.
*tack o lov ej över dotter eller mig, eller vårt bagage.
 
men ingen som hjälper till.
Nice...
folk bara tittar snett på att man har barn med sig, som dessutom är gnösig. *efter 10 timmars resande *konstigt...
och sen att man försöker äta..
 
Men saknar alla hjälpsamma, barnvänliga och rent generellt vänliga Italienarna.
 
Sen på tåget, inte fanns det något naturellt
Nu i Sverige i alla fall. kom fram som vi skulle.
trötta och slitna men så är det.
 
 
 
 
 
 

20131127

20131127
 

Fullspäckat schema idag.
Så mycket som skall hinnas med. Och packa skall vi försöka göra i god tid.
Inte som vanligt och gör det ca 20 min innan vi skall åka.
 
peppar peppar* än har inget missats.
 
Pass, pengar och BARNET!! *ler
 
Kan man kalla det minisemester när man åker till Sverige?
det blir 5 dagars intensivt farande.
Men skall bli kul *förutom att det är förbenat kallt i Sverige...
 
 
 
 

 

man blir inte lika besviken då....

Åkte upp till gården lite senare än vanligt, mycket för att

bilnyckeln lyckats gå och gömma sig, visste precis vart jag lagt den dagen innan. Men inte låg den där idag. Sökte överallt, vände uppochner på hela lägenheten. Till ockmed kylskåpslisten *för det finns ett utrymme där en nyckel passar perfekt *om nu dotter lyckats få tag i den och bara känt att detta var ett perfekt och helt rätt ställe för denna lilla svarta grej.

Men inte låg den där…

Började känna mig smått desperat, flyttade på hela soffan. Inget där, frutom damm, aja kan man likaväl sopa.

Sen bara slår det mig att om den åkt ner och landat på något. Och visst där låg den på en liten träbit.

*Hur den lyckats ligga kvar där när jag flyttat och dragit soffan är ju en vetenskap. Men men,

 

Åkte nu uppåt mot gården. Hönsen och Lammen var utsläppta men Barollo har fått stå inne pågrund av det dåliga vädret. Passar på att släppa ut alla på lite grönt några timmar. *kan ju inte skada.

 

Stänger efter mig och åker mot grannarna för lite lunch.

*men kollar inte stora grinden till hagarna, den är sängd så tar förgivet att även den va låst...

Under lunchen hinner vädret bli mycket sämre. Det verkligen blåser, haglar och regnar.

Bäst att hämta in djuren på gården samt ta hem de två som går på bete så de får lite tak över huvudena inatt.

Sagt och gjort, får sällskap upp till gården. Väl där upptäcker vi att en av de stora grindarna har blåst upp i stormen. Och INGA lamm…

Barollo hade redan gått in för kvällen, där stod han i lä för vinden. Hönsen hade även dom redan gått in. Och denna dag passade det ej att komma och hälsa ens…

Barollo däremot kom i full fart och skvallrade glatt att fåren smitit ut, men tyckte väl mer att de kunde skylla sig själva nu när det är så kallt ute, men lite saknade han sällskapet.

Jag öppnade boxen och släppte in honom, *två rymlingar på en dag räcker gott o väl. Och idag passade bilen bättre till att leta små bä, än att gå, eller rida…

Vi letade över 1,5 timmar och jag hade börjat ge upp att hitta dem ikväll.. om ens hitta dem *Jag är rätt glad i att måla fan på väggen. *man blir inte lika besviken då

När vi beslutar oss att åka ner till närmaste fårfarm i grannbyn och fråga där, Men innan dess skulle vi kolla till de andra hästarna så inte även dom testade på friheten nu när det blåste så.

Allt lugnt.

Bara att åka vidare, och av en slump tittar jag åt höger, och vilka låg inte där och tog lä för vinden. Utan två små rymlingar.

*hämta förstärkning

Och snart så var de två små inne,

Hästarna under tak

Och vi kunde ta kväll..

 

Alla mätta, torra och belåtna, Och en liten ponny som var skadeglad åt att lammens rymningsförsök misslyckades. *samtidigt glad över att sällskapet var tillbaka…