Ja?! – Jag är så lättväckt så det blir inga problem att gå upp och göra lalla till barnen.

Jo vist tjena eller. ..

Första natten skrek barnen som bara den (om vart annat), även jag då jag ropade på den som ligger i rummet utanför (köket),- Anni! Anni! (3 sekunders regeln gäller) och i detta läge har sonens 30 sekunders regel redan gått förbi. – ANNI, inget svar, bara att stoppa fötterna utanför och hoppas att lilleman nu inte väcker syster yster.

Allt är tyst ute i köket.  Barnet skriker vid det här laget rätt så bra om man säger så. Fram med kastrullen, (att det skramlar mer än nödvändigt kanske lite i protest, är inget som kan undgå någon)

Mäta upp, 60 varmt, 60 kallt. 4 mått lalla… Inte ett ljud från HON denna där som skulle vara så förbannat lättväckt, och dessutom skulle hjälpa mig.

Är hon död?, ingen idé att ens kolla, problemet kvarstår ändå när solen gått upp, men hon har intagit ställningen hon skulle dö i, Fosterställning, klart. Det ska ju bli ett helvete att räta ut henne med. ..

Om inte död, så döv. I detta skrikande kan man i oförsi nu väcka en död…

Denna procedur upprepades 3 gånger denna natt. Hon denna där låg lika stilla…

 

På morgonen – Barnen har inte varit vakna inatt eller?,

-          Hmm vist, det har dom inte? Va fan är felet med dig, du som skulle vara så förbannat lättväckt? De har skrikit och haft sig. Ignorerade du det bara eller?

-          Nej jag har inte hört dem..

Va är felet på henne??

 

Detta har fortsatt… trots att hon säger att hon sovit så dåligt under natten så hör hon ändå inte barnen…