Siroccos resa del 2

Efter en lång resa är hon nu äntligen på plats.

 

Och nu har hon nog sett stora delar av Europa, eller insidan av transporterna rättare sagt. Och Bologna såklart, undra om hon vid det här laget kan italienska?

 

 

Italienska personer är som svenska hovslagare (ursäkta men tänkte dra alla över samma kam) (obs! jag skiter nog helt/delvis/endel/något i hur ordspråket egentligen lyder, för alla är nog fel, iof är ordspråket tyskt så det kan även det förklara den saken)(obs! jag har ju inte några fördomar? Nee, inte jag inte…) Som sagt Italienska personen och svenska hovslagare: ingen kommer den tiden de uppger, och man har tur om de kommer överhuvetaget inom den närmaste framtiden. Och om de ens hör av sig att de ej tänkte dyka upp? (visst finns det fantastiska undantag, MEN dom är lätträknade) (O ja, det finns fler yrkeskategorier som passar in här, men listan skulle bli för lång)

Efter att hon först skulle ha anlänt på morgonen, blev det middag, sen plus 3 timmar och så ökar vi på det 1 timme till.. Och så anlände hon. (hästen)

 

Vi åkte upp för att möta upp lastbilen, inga problem i det. Men efter att ha väntat en stund, så skulle vi (vi består av Jag, Elly, grannen (toto)  och hans två pojkar) självklart åter igen starta bilen. Klick, klick, klick… bilen är nu DÖD! Ingen tändning, ingen startmotor. NADA..

Och framför oss står nu hästlastbilen…

 

Stoppa en förbipasserande Amico till toto, försöka starta bilen. DÖD, men nu i alla fall något livstecken: Happ, Happ, Happ host, host, host.. Livstecknet är nu att startmotorn går runt, men ingen tändning.. Bilen förblir död…

Jag, Elly och En av Totos grabbar följer med hästlastbilen istället. Solen går ner rätt fort när den inte ska…

 

Väl framme på Totos gårdsplan (då 1. Vår inte är lämpad för hästlastbilar över en viss större dimension och nummer 2. De andra hästarna går på Totos mark) var det nu bäcksvart, lasta ut… Det hann inte gå många sekunder på fast mark innan grannens för närgångna stora svarta hund fått sig en rejäl känga, tack tog det inte illa, men det var nog sista gången han smyger upp bakom en häst, Sirocco är en snäll häst, men uppskattar verkligen inte att någon hund är i bakhasarna på henne.

 

Nu till nästa problem, eftersom det är svart som in i… Hade vi ingenstans att släppa henne. Vi hade tänkte släppa henne med åsnan och Stella, men som sagt av förklarliga skäl var det ej lämpligt i denna tidpunkt.

Så, blev till att de andra tre hästarna fick förflytta sig från vindskyddet o Sirocco blev parkerad där. Nu nästa problem, det är becksvart, tre andra hästar går utanför, två grisar vägg i vägg och ja, igår var det kor därinne.

Sen på det att förklara att Svenska hästar inte är direkt som Italienska, eller rättare sagt, de har blivit behandlade på annat sätt.. men men…

Fram med hö, visa vatten, fodra de andra otroligt nyfikna hästarna utanför grinden till Sirocco, på med elen i staketet. Fixa fram ljus. Osv. osv.. Tur att man har så otroligt underbara vänner som verkligen ställer upp!

 

Imorgon ny dag…

 

Vart är Toto? Efter som bilen behövde upplivningsförsök så blev det en lättare transplantion för bilen. Och ja bilen överlevde operationen och  klarade det väl, den rullar nu åter igen , utan svårighet att starta.