mord och inga visor

Dagen i ett nötskal, eller i calabrien, vilket som. Same same but different name?

 

En helt underbar vårdag, fantastiskt väder en helt fantastisk dag. Bortsett från denna italienska förkylning. Italiensk förkylning är inte som någon annan förkylning, det är en sådan som inte behagar att försvinna.

Hade man bara kunnat bortse förkylningen hade dagen varit otrolig.

 

 

Igår var det mord på listan, självmord så man kan inte klandra mig ju? Idag så satt en liten ”jerry” nedanför den öppnaspisen. Den lilla stackaren (i mina ögon just då) satt o försökte värma sig. För att sedan få hjälp av husmor att träffa ”Tom” ”Tom” hjälpte nu ”Jerry” på vägen ner till värmen, (Värmen nere i magen). Fick till svar när jag tyckte det var onödigt. Att det är ju skadedjur. Ja skadedjur men ändå.  Fick plötsligt en sådan där flashback.

-          Året var 2012 jag höggravid, i Kalmar, i huset på gården. Min man var ute. (Någon dag tidigare hade en mus (en sådan som har fyra ben och svans) skymtats i hallen, men den var nu borta. Trodde jag) det var lite kyligt ”is tid” inne så gick för att ta på mig en tjockare tröja. Som vanligt, trädde tröjan över huvudet, i med armarna och så börja dra ner den över den stora magen. Just där skymtar jag något på den högra axeln. Kollar till igen och där satt den, musen. Ett skrik ekade genom skogen (ett ihållande skrik) medan den skräckslagna musen sprang över tröjan. Samtidigt som jag i panik försökte få av mig den, samtidigt som jag skrek som en skållad råtta. .. ”tur att man är kvinna så man kan göra två saker samtidigt”

-          I samma stund som jag fått av mig tröjan, öppnat dörren ut till glasverandan och kastat ut tröjan där, med tillhörande mus. Kommer min man infarandes genom dörren. (I denna stund var jag även i upplösningstillstånd)

-          - Vad har hänt, vad har hänt? (när jag väl fått fram va det var, pekandes på tröjan som låg utanför i en hög) så får jag bara, trodde det hänt något som du skrek…. Nehe? För mig var det hela världen. Konstigt nog då jag tidigare i livet haft just möss som husdjur (eller vad man kallar det att låsa in smådjur i burar med färglada plaströr att springa igenom.

Men detta gav mig men för livet.. har en härlig fobi att ta i djuren. Inte i djuren i sig men att den rörde sig så fort och jag inte har någon koll…

När flashbacken lagt sig så kändes det inte längre så tungt att även idag ha låtit livet haft sin gång. . . Även om jag själv inte hade gjort så, gjort är gjort och jag höll min egentliga åsikt  för mig själv